Lär känna dina sopor
Idag förbrukar vi våra naturresurser alldeles för snabbt. Men det kan vi ändra på. Det gäller bara att skaffa nya vanor. Kanske behöver du inte handla lika mycket som du gör idag? Och kanske kan du använda de prylar du har under längre tid?
Om du konsumerar mindre, minskar du också ditt avfall. En del avfall kommer det förstås alltid att bli. Det positiva är att återvinningen går framåt med stormsteg. Idag har vi ett system som kan återvinna nästan allt avfall.
Här berättar vi om de vanligaste avfallssorterna och varför de är så viktiga att sortera ut. Tack för att du hjälper till!
Lampis (lampor)
Glödlampor, lysrör och lågenergilampor innehåller ämnen som är skadliga för människor och miljön. Till exempel bly och kvicksilver, som är ett av de farligaste gifterna som finns. Därför är det viktigt att samla in alla ljuskällor så att vi kan ta hand om kvicksilvret och återvinna bly, glas och metall.
Restis (restavfall)
Restavfall är det du slänger i soppåsen. Till exempel kuvert, nylonstrumpor, och plåster. Här slänger du också avfall som bränns av hygieniska skäl, som blöjor, kattsand och fimpar. Restavfallet bränns och blir till el och fjärrvärme. Därför är det viktigt att inget farligt avfall, eller avfall som kan återvinnas, hamnar i soppåsen.
GlasKlara och Färgis (glas)
Glas består av sand, soda och kalk – ämnen som kan återvinnas hur många gånger som helst. Det är viktigt att inte blanda ihop färgat och ofärgat glas, eftersom det ofärgade glaset då blir färgat i återvinningsprocessen. Att producera nytt glas kräver enormt mycket energi. Bara att smälta sand, soda och kalk kräver temperaturer på ca 1500°C. Genom att återvinna glas sparar vi ungefär 20 procent av den energin. Dessutom sparar vi på naturresurser som vi annars måste importera från andra länder. Glasförpackningar (flaskor och burkar) lämnar du på återvinningsstationen. Fönster, speglar och dricksglas lämnar du på återvinningscentralen. Glasflaskor med pant lämnar du in på butiker med pantautomat.
Pappris (papper)
Papper består av cellulosafibrer som blandas med vatten och formas till ark. Om ny pappersfiber blandas med återvunnen pappersfiber kan man spara upp till en tredjedel av energin vid tillverkningen. Papper och tidningar kan återvinnas upp till sju gånger! Sedan kan den utslitna pappersfibern förbrännas som biobränsle. Lämna papper och tidningar på återvinningsstationen. Tänk på att kuvert räknas som restavfall, eftersom limmet förstör återvinningsprocessen. Böcker lämnar du till återvinningscentralen eller ännu hellre till second hand-butiker och antikvariat.
Byggavfall
Ju mer vi bygger, desto mer byggavfall får vi. Men tack och lov är dagens byggföretag miljömedvetna. Lagstiftningen också. Idag måste mängden byggavfall minimeras för varje byggprojekt. Om byggföretaget gör rätt kan ända upp till 95 procent av byggavfallet återvinnas eller förbrännas. Även återvinningen går framåt. Men det är inte bara stora byggföretag som producerar byggavfall. I Sverige renoverar vi som aldrig förr. Självklart blir det en hel del material över, så kom ihåg att ta med byggavfallet till återvinningscentralen.
Tex (textil)
Ungefär hälften av de kläder vi köper hamnar i soporna. Det är ju inte klokt. Hela kläder och textilier kan användas om och om igen, och slitna textilier kan återvinnas till textilfibrer som används i isoleringsmaterial och stoppning. Så försök att använda dina kläder och textilier länge och ta hand om dem på rätt sätt. Går kläderna sönder, laga eller lämna in till skräddare. Och när du inte längre vill använda dem, sy om, ge bort, sälj eller lämna till second-hand.
Matis (matavfall)
Varje dag uppstår massor av matavfall i Sverige. En stor del av det avfallet är matsvinn, alltså mat vi slänger för att vi inte orkar äta upp den, eller för att maten blir gammal. Det krävs mycket resurser för att producera mat. Att slänga så lite mat som möjligt är därför bra för miljön. Dessutom sparar du pengar. Det matavfall du inte kan äta, till exempel fiskrens, kaffesump och bananskal, sorterar du som matavfall. Din kommun hämtar sedan matavfallet och ser till att det blir till biogas och biogödsel. Ett enda bananskal innehåller så mycket energi att det kan driva en bil 100 meter. Bra för miljön! Vill du börja sortera matavfall? Gå in på din kommuns hemsida och läs om hur du kommer igång.
Plastis (plast)
Varje sekund produceras flera ton plast i världen. Så kan det inte fortsätta. Plast tillverkas av olja, som är en begränsad naturresurs. Dessutom släpps det ut gifter i naturen vid tillverkningen. Fast ibland behövs plast. Med hjälp av plast håller matvaror längre, till exempel. Det viktiga är att vi använder så lite plast som möjligt. Kanske kan du ta med en egen vattenflaska istället för att köpa en plastflaska? Allt du gör bidrar till en mer hållbar värld. Plastavfall måste såklart återvinnas så att vi slipper tillverka ny plast. Plastfiber kan faktiskt återvinnas upp till sju gånger! Lämna dina plastförpackningar (från chipspåsar till schampoflaskor) på återvinningsstationen. Dina PET-flaskor pantar du i butiken. Större plastprylar, till exempel leksaker och möbler, lämnar du på återvinningscentralen.
Elektro (elektronik)
Idag har de flesta datorer, mobiltelefoner och tv-apparater hemma. Därför ökar mängden elavfall hela tiden. Att tillverka ny teknik kräver mycket energi och naturresurser. Därför är det viktigt att din elektronik återvinns. 99 procent av allt elavfall går att återvinna! Den sista procenten är farlig för miljön. Därför är det viktigt att el-avfall inte hamnar i de vanliga soporna. Det är faktiskt olagligt. Lämna dina elprylar på återvinningscentralen, till en elektronikbutik eller kolla om din kommun har en särskild insamling för elavfall. Tänk på att lösa batterier ska plockas ut och sorteras med andra batterier.
Trädgårdsavfall
Löv, gräs, ris, grenar och fallfrukt kallas trädgårdsavfall. Trädgårdsavfall kan bli till planteringsjord. Men i avfallet kan det hamna främmande växter som inte hör hemma i Sverige och som stör ekosystemet. Håll därför trädgårdsavfallet på din egen tomt och se till att det tas om hand på rätt sätt. Har du en egen kompost? Lägg trädgårdsavfallet där. Om inte, lämnar du det på återvinningscentralen.
Kartongis (kartong)
Att återvinna pappersförpackningar är både billigare och miljövänligare än att göra nya. Pappersförpackningar kan återvinnas upp till fem gånger! För både kartonger och wellpapp gäller producentansvar. Det betyder att alla som tillverkar förpackningar måste samla in och återvinna sina produkter. Därför har de tillsammans bildat företaget Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) som i dag hämtar pappersförpackningar och wellpapp från flera tusen återvinningsstationer runt om i landet. Materialet transporteras till olika återvinningsanläggningar där det blir till ny papp. Små förpackningar av kartong och papp lämnar du på återvinningsstationen. Wellpapp och större kartonger lämnar du på återvinningscentralen. Kom ihåg att skölja ur kartonger och låt dem torka. Vik sedan ihop och platta till kartongerna så att de tar mindre plats. Finns det plastkapsyler, skruva av dem och sortera dem som plast.
Metallika (metall)
Metall kan återvinnas hur många gånger som helst. Metall finns bland annat i läskburkar, värmeljushållare och konservburkar. Varje år produceras över 40 miljarder konservburkar! Att utvinna metall kräver väldigt mycket energi. Därför är det viktigt att återvinna metall. Bara genom att återvinna tomma aluminiumburkar minskar energiförbrukningen med 95 procent. Metall kan återvinnas på flera olika sätt. Förpackningar och kapsyler lämnar du på återvinningsstationen. Aluminiumburkar lämnar du i butiker med pantautomat. Och cyklar, stekpannor och liknande metallprodukter tar du till återvinningscentralen.
Batte (batterier)
Idag finns över 1 000 olika sorters batterier. De finns i alla elektroniska apparater som inte behöver el: leksaker, mobiltelefoner, klockor, ficklampor och bärbara högtalare, till exempel. För att tillverka batterier krävs ofta farliga ämnen som kadmium, kvicksilver, bly och andra tungmetaller. Hamnar de i naturen kan de skada människor, djur och natur. Därför är det viktigt att vi lämnar in gamla batterier till återvinning. Batterier måste återvinnas. Det står i lagen. Litiumbatteriet är ett av de vanligaste batterierna. Alkaliska batterier och brunstensbatterier är mer miljövänliga alternativ, men alla batterier ska återvinnas enligt lag. Lämna dina batterier i batteriholken vid närmaste återvinningsstation eller på återvinningscentralen. Inbyggda batterier som du kan ta loss lämnar du också i batteriholken.
Medis (medicin)
Mediciner gör bara nytta i kroppen. På andra ställen kan de orsaka stora problem. Det händer faktiskt att medicin spolas ner i toaletten. Det är skadligt för vattnet och fiskarna. Till exempel blir insjöfiskar sterila på grund av nerspolade p-piller. På FASS.se kan du snabbt ta reda på hur olika mediciner påverkar vår miljö. Tänk på att inte använda för stor dos av krämer eller mediciner. Då hamnar färre farliga ämnen i vattnet när du duschar eller går på toaletten. Och ta inte ut mer medicin än du verkligen behöver. Hinner medicinen bli gammal, lägg den i en påse som du lämnar in på apoteket.
Grovavfall
Grovavfall är sopor som inte får plats, eller hör hemma i soppåsen. Allt från gamla möbler, trasiga porslinsfat och speglar till rostiga cyklar. Elavfall eller väggfast utrustning som handfat eller diskbänkar räknas inte som grovavfall. Grovavfall är dessutom inte alltid sopor, åtminstone inte i allas ögon. En soffa du tröttnat på kanske någon annan vill ha i sitt vardagsrum. I många flerfamiljshus har man satt upp ”byteshyllor” för saker i soprummet. Det finns också auktionssajter och secondhandbutiker som tar emot gamla möbler och prylar. Du kan också lämna möbler och prylar till återbruk på återvinningscentralen.
Sidan uppdaterades senast: 2024-07-04 09:41:39