Små elsladdar går bra att slänga i soporna - sant eller falskt?

Det är inte okej att kasta mindre elsladdar i soporna – alltså FALSKT. Allt med sladd eller batteri ska enligt lag återvinnas. Då tas skadliga ämnen om hand och allt återvinningsbart som järn, koppar, ädelmetaller med mera blir till nya produkter.

Varför viktigt att återvinna elavfall?

Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla freoner, metaller som kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och miljön. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska därför lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.

Hur går det till?

På SÖRABs återvinningscentraler tar vi emot allt elavfall. Vissa butiker tar också emot det. Din kommun kan erbjuda något kompletterande insamlingssystem för el-avfall. Titta på din kommuns webbplats vad som gäller där just du bor. Batterier kan lämnas i holkar på många platser i tätorter. Närmaste batteriholk hittar du troligast vid närmaste återvinningsstation.

När produkterna samlats in körs de till olika återvinningsföretag som med godkända anläggningar kan ta hand om produkterna på rätt sätt. Sortering och demontering sker för hand och batterier och miljöfarliga komponenter plockas bort fört att tas omhand separat. Delarna från de isärplockade produkterna sorteras efter materialslag och återvinns sedan i olika processer. I vissa fall kan komponenter och produkter även återanvändas.

Vad blir det av det?

Metallinnehållande komponenter och delar (så som höljen, stommar, mekaniska delar, kretskort och batterier) tas till vara och processas för att metallerna på nytt ska kunna användas i olika produkter.
Delar av ren eller blandad metall mals och smälts ned.
Kretskort krossas och smälts ned för utvinning av värdefulla metaller.
Batterier sorteras och genomgår krossning/malning, kemisk och/eller termisk behandling beroende på batterityp – allt för att plaster och metaller ska kunna utvinnas och återanvändas.
Farliga ämnen separeras och tas omhand separat.
Glas från lampor och bildskärmar krossas, tvättas, smälts ned och återanvänds.
Plast, trä och tyg går till förbränning och energiutvinning, främst för att ekonomiskt gångbara återvinningsprocesser saknas och för att plasterna innehåller giftiga ämnen som man vill undvika att sprida.
Freon som tidigare användes i kylskåp och frysar tas omhand i en sluten process för att undvika att det läcker ut och orsakar skador på ozonlagret och bidrar till växthuseffekten.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

Personal på Vallentuna returpark samtalr med kund över Metallcontainern

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Vi på SÖRAB vill ständigt förbättra våra tjänster inom avfall och återvinning. Därför behöver vi din hjälp! Genom att delta i vår kundundersökning kan du dela med dig av dina åsikter om våra bemannade återvinningscentraler, returparker, mobila återvinningscentraler, grovavfallspunkter och returpunkter.

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

Arkiv

Sortera på år

En stor hög med färgglada kläder på ett golv

20 november

Från 2025 ska mer textil återvinnas

Svensk textilkonsumtion släpper ut lika mycket som 850 000 bilresor runt jorden – nu kommer ny lag för ökad cirkularitet

Från och med 2025 införs separat insamling av textilavfall. Det innebär att tusentals ton textilier inte längre ska hamna bland hushållssoporna utan istället kan återvinnas till nytt material. Det kommer att minska belastningen på miljön.

En än större insats för klimatet kan du göra genom att förlänga livslängden på dina kläder och andra textilprodukter.

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning via kommunens insamlingssystem.

Viktigt att tänka på:

• Textilavfallet måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen.

• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter.

Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser. Mycket mer måste lämnas till second hand.

Stora miljövinster

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Lämna textil till insamling när den är utsliten

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

SÖRAB tar redan idag emot textilier för återbruk och återvinning på alla återvinningscentraler, returparker, returpunkter och den mobila ÅVCn och kommer fortsätta med det.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Nya och kommande regler för textil

Från och med 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

15 november

Återbruksdag i Danderyd 30/11

Lördagen den 30 november bjuder Danderyds kommun in till återbruksdag. Som tidigare tillfällen finns den populära BYTiken och bibliotekets bokbytarbord på plats, men inte bara det. I år kan du även träffa representanter från Energi- och klimatrådgivningen, Spiras äppelmusteri, Naturskyddsföreningen och Långängsskolan som alla arbetar med att göra vår värld lite bättre.

Var och när?

Datum och tid: Lördagen den 30 november, klockan 11–15
Plats: Utanför Danderyds bibliotek i Mörby Centrum

Läs mer om eventet på danderyd.se/bytik

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

28 september

Internationella Matsvinnsdagen

Den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. En dag som FN instiftat för att uppmärksamma hur mycket mat som slängs i onödan.

Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, och en betydande del slängs i hushållen. I svenska hushåll slängs 15 kilo ätbar mat per person och år i sopkorgen. Dessutom hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken. Sammanlagt blir det 33 kilo, helt i onödan.

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

Sveriges matsvinn måste minska

Regering har beslutat om att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt. Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta.

Du kan läsa mer om matsvinn och hitta tips på vad du själv kan göra för att minska svinnet på Livsmedelsverkets hemsida.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2023-11-30 15:55:49