Små elsladdar går bra att slänga i soporna - sant eller falskt?

Det är inte okej att kasta mindre elsladdar i soporna – alltså FALSKT. Allt med sladd eller batteri ska enligt lag återvinnas. Då tas skadliga ämnen om hand och allt återvinningsbart som järn, koppar, ädelmetaller med mera blir till nya produkter.

Varför viktigt att återvinna elavfall?

Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla freoner, metaller som kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och miljön. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska därför lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.

Hur går det till?

På SÖRABs återvinningscentraler tar vi emot allt elavfall. Vissa butiker tar också emot det. Din kommun kan erbjuda något kompletterande insamlingssystem för el-avfall. Titta på din kommuns webbplats vad som gäller där just du bor. Batterier kan lämnas i holkar på många platser i tätorter. Närmaste batteriholk hittar du troligast vid närmaste återvinningsstation.

När produkterna samlats in körs de till olika återvinningsföretag som med godkända anläggningar kan ta hand om produkterna på rätt sätt. Sortering och demontering sker för hand och batterier och miljöfarliga komponenter plockas bort fört att tas omhand separat. Delarna från de isärplockade produkterna sorteras efter materialslag och återvinns sedan i olika processer. I vissa fall kan komponenter och produkter även återanvändas.

Vad blir det av det?

Metallinnehållande komponenter och delar (så som höljen, stommar, mekaniska delar, kretskort och batterier) tas till vara och processas för att metallerna på nytt ska kunna användas i olika produkter.
Delar av ren eller blandad metall mals och smälts ned.
Kretskort krossas och smälts ned för utvinning av värdefulla metaller.
Batterier sorteras och genomgår krossning/malning, kemisk och/eller termisk behandling beroende på batterityp – allt för att plaster och metaller ska kunna utvinnas och återanvändas.
Farliga ämnen separeras och tas omhand separat.
Glas från lampor och bildskärmar krossas, tvättas, smälts ned och återanvänds.
Plast, trä och tyg går till förbränning och energiutvinning, främst för att ekonomiskt gångbara återvinningsprocesser saknas och för att plasterna innehåller giftiga ämnen som man vill undvika att sprida.
Freon som tidigare användes i kylskåp och frysar tas omhand i en sluten process för att undvika att det läcker ut och orsakar skador på ozonlagret och bidrar till växthuseffekten.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

En stor hög med färgglada kläder på ett golv

20 november

Från 2025 ska mer textil återvinnas

Svensk textilkonsumtion släpper ut lika mycket som 850 000 bilresor runt jorden – nu kommer ny lag för ökad cirkularitet

Från och med 2025 införs separat insamling av textilavfall. Det innebär att tusentals ton textilier inte längre ska hamna bland hushållssoporna utan istället kan återvinnas till nytt material. Det kommer att minska belastningen på miljön.

En än större insats för klimatet kan du göra genom att förlänga livslängden på dina kläder och andra textilprodukter.

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning via kommunens insamlingssystem.

Viktigt att tänka på:

• Textilavfallet måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen.

• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter.

Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser. Mycket mer måste lämnas till second hand.

Stora miljövinster

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Lämna textil till insamling när den är utsliten

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

SÖRAB tar redan idag emot textilier för återbruk och återvinning på alla återvinningscentraler, returparker, returpunkter och den mobila ÅVCn och kommer fortsätta med det.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Nya och kommande regler för textil

Från och med 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

Arkiv

Sortera på år

Tillsammans för klimatet - Solna Klimatvecka 17-23 mars

17 mars

Klimatveckan 2025 i Solna - Tema Hållbar konsumtion

Solna stad arbetar aktivt för att minska utsläppen av växthusgaser både inom och utanför stadens gränser. För att minska utsläppen från konsumtion uppmuntrar de till klimatsmarta val som att använda hållbara byggmaterial, köpa begagnade möbler, förlänga livslängden på elektronik, laga kläder och minska matsvinnet.
Under klimatveckan 17-23 mars vill Solna stad visa hur de arbetar för en hållbar konsumtion och hur Solnabor och företag kan bidra. Tillsammans kan vi skapa en mer hållbar framtid för kommande generationer.

Läs mer om Klimatveckan och alla klimatsmarta aktiviteter som händer i Solna just denna vecka här: Tillsammans för klimatet – Solna stad

Fixa till dina trasiga jeans med Returpunkten

Vi flyttar ut delar av Returpunkten till Bibliotekstorget torsdag-lördag. Då berättar vår kreativa personal hur du kan lappa och laga dina kläder på ett snyggt sätt.
Du kan också få testa själv. Ta gärna med ett plagg som gått sönder eller har en fläck och fixa på plats!

Möt oss på Bibliotekstorget i Solna centrum:
Torsdag 20/3 kl. 11-14
Fredag 21/3 kl. 15-18
Lördag 22/3 kl. 10-17

Returpunkten är öppen som vanligt hela veckan och du är självklart välkommen dit också för att lappa och laga dina grejer eller lämna saker till återbruk eller återvinning.

Vi ses!

Tre foton på secondhandjeans, lagade jeans och en jeansväska

8 mars

Låt dåtid bli framtid – med återbruk

I en värld där konsumtion ofta går före hållbarhet är det viktigare än någonsin att ta hand om och uppskatta det vi redan har. Återbruk är ett praktiskt och kreativt sätt att bidra till en bättre värld – och det är något som alla kan vara med på!

Men vad innebär återbruk egentligen?

Återbruk handlar om att ge nytt liv åt gamla saker. Det kan vara att laga, låna eller byta saker. Genom att återbruka minskar vi avfallet, sparar på jordens resurser och gör en insats för miljön. Återbruk handlar alltså inte bara om att handla begagnat. Det finns många sätt att återbruka och ibland kan det kännas övermäktigt, eller som att det finns alldeles för många vägval. Men lugn! Vi är här för att berätta att varje liten insats gör skillnad och att du kan välja det som passar dig bäst!

Här kommer några förslag vad du kan göra för att återbruka:

Vårda
Ta hand om det du äger så håller det längre. Det kan handla om att vädra i stället för att tvätta, att hålla prylar rena och skydda dem. Saker som tas väl om hand håller ofta mycket längre. Ta en extra funderade på hur du kan ge dina prylar lite mer kärlek så att du får ha kvar dem lite längre.

Laga
Ge trasiga saker en ny chans. När något går sönder så fundera om du kan laga det i stället för att kasta det. Använd din kreativitet, ta hjälp av en kunnig vän eller lämna in till ett proffs. Genom att reparera dina saker förlänger du deras livslängd och minskar mängden avfall. Ja, du gissade rätt, i de flesta fall sparar du pengar också!
Låna
Behöver man verkligen äga allt? Oavsett om det handlar om verktyg, böcker eller kläder finns det oftast någon i din närhet som redan har det du behöver. Att låna minskar onödig produktion och du kan spara pengar. Kolla om du kan låna av grannen, kollegan eller bästa vännen.
Byta
Att byta saker med andra är ett roligt och miljövänligt sätt att hitta nya favoriter och få lite omväxling. Byt kläder, böcker eller inredning med dina grannar, vänner eller familj. Om du är riktigt peppad på att byta kan du sätta upp en byteshylla på jobbet eller i föreningen där du bor.

Återbruka för nutid och framtid

Små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad. För dig och för planeten. På riktigt. Och kom ihåg! Även en liten insats är en insats.
Tillsammans kan vi nå våra miljömål – ett val i taget.

Tre foton på en nalles liv i olika tidsera

Ett diplom med statistik över pantade burkar och flaskor 2024.

26 februari

Tack för din insats!

På Hagby Återvinningscentral finns en Pantamera Express där du kan storpanta.
2024 pantade ni 3.742.281 burkar och flaskor och skänkte 105.103 pantkronor till Human Bridge, Myrorna, Stockholms Stadsmission och Musikhjälpen.

Visste du att:

Det går att återvinna aluminium hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras.
Att återvinna aluminium sparar 95% av energin som går åt till att producera ny aluminium.
De ofärgade PET-flaskorna som pantas används till nya flaskor. Den färgade plasten används till andra plastsaker, som till exempel leksaker och olika typer av plastband.

På Pantameras hemsida kan du hitta fler pantställen.

Tack för att du pantar och får jordens resurser att räcka längre!

21 januari

Ändrade öppettider på Returpunkt Solna Centrum från 1 februari 2025

Vi på SÖRAB arbetar ständigt med att utveckla och anpassa våra anläggningar efter våra besökares behov. Under förra året har vi genomfört flera förbättringar, som till exempel utökad bemanning i Sundbyberg på helger. Nu gör vi ytterligare en förändring, denna gång på Returpunkt Solna centrum.

Besöksstatistiken visar att de flesta föredrar att besöka oss efter kl. 14 på vardagar och på helger. Därför har vi beslutat att från och med 1 februari 2025 justera våra öppettider på plan 2. Under förmiddagar kommer verksamheten att vara samlad på plan 1, för att sedan öppna upp hela Returpunkten på eftermiddagen.

Nya öppettider från 1 februari 2025

Måndag – Fredag

Plan 1: 10.00–19.00

Plan 2: 14.00–19.00

Lördag och söndag: Oförändrade öppettider på båda planen. (Lö 10-17, Sö 11-17)

Vid helgdagar kan avvikande öppettider förekomma

Förändringar på plan 1

För att du ska kunna ta del av hela Returpunktskonceptet även på förmiddagar, gör vi små justeringar på plan 1.
Mellan kl. 10.00 och 14.00 på vardagar kommer du, utöver att lämna ditt avfall, att kunna:

Göra enklare reparationer i vår återbruksverkstad/ateljé.

Ta del av en mindre variant av Returchansen.

Välkommen till Returpunkt Solna Centrum! Du hittar oss bredvid Biblioteket.

Sidan uppdaterades senast: 2023-11-30 15:55:49