Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer. Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Mer materialåtervinning och minskade CO2-utsläpp

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant. Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. Dessutom kan vi minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material.
År 2023 togs nästan 100 000 ton avfall emot, 7 294 ton plast och 1 670 ton metall sorterades ut.
På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar.
Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>

Virtuell rundtur på Brista

Digital invigning april 2021

Aktuellt på SÖRAB

Personal på Vallentuna returpark samtalr med kund över Metallcontainern

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Vi på SÖRAB vill ständigt förbättra våra tjänster inom avfall och återvinning. Därför behöver vi din hjälp! Genom att delta i vår kundundersökning kan du dela med dig av dina åsikter om våra bemannade återvinningscentraler, returparker, mobila återvinningscentraler, grovavfallspunkter och returpunkter.

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

Arkiv

Sortera på år

En stor hög med färgglada kläder på ett golv

20 november

Från 2025 ska mer textil återvinnas

Svensk textilkonsumtion släpper ut lika mycket som 850 000 bilresor runt jorden – nu kommer ny lag för ökad cirkularitet

Från och med 2025 införs separat insamling av textilavfall. Det innebär att tusentals ton textilier inte längre ska hamna bland hushållssoporna utan istället kan återvinnas till nytt material. Det kommer att minska belastningen på miljön.

En än större insats för klimatet kan du göra genom att förlänga livslängden på dina kläder och andra textilprodukter.

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning via kommunens insamlingssystem.

Viktigt att tänka på:

• Textilavfallet måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen.

• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter.

Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser. Mycket mer måste lämnas till second hand.

Stora miljövinster

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Lämna textil till insamling när den är utsliten

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

SÖRAB tar redan idag emot textilier för återbruk och återvinning på alla återvinningscentraler, returparker, returpunkter och den mobila ÅVCn och kommer fortsätta med det.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Nya och kommande regler för textil

Från och med 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

15 november

Återbruksdag i Danderyd 30/11

Lördagen den 30 november bjuder Danderyds kommun in till återbruksdag. Som tidigare tillfällen finns den populära BYTiken och bibliotekets bokbytarbord på plats, men inte bara det. I år kan du även träffa representanter från Energi- och klimatrådgivningen, Spiras äppelmusteri, Naturskyddsföreningen och Långängsskolan som alla arbetar med att göra vår värld lite bättre.

Var och när?

Datum och tid: Lördagen den 30 november, klockan 11–15
Plats: Utanför Danderyds bibliotek i Mörby Centrum

Läs mer om eventet på danderyd.se/bytik

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

28 september

Internationella Matsvinnsdagen

Den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. En dag som FN instiftat för att uppmärksamma hur mycket mat som slängs i onödan.

Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, och en betydande del slängs i hushållen. I svenska hushåll slängs 15 kilo ätbar mat per person och år i sopkorgen. Dessutom hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken. Sammanlagt blir det 33 kilo, helt i onödan.

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

Sveriges matsvinn måste minska

Regering har beslutat om att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt. Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta.

Du kan läsa mer om matsvinn och hitta tips på vad du själv kan göra för att minska svinnet på Livsmedelsverkets hemsida.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-09-17 13:52:35