Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Minskade CO2-utsläpp 

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant. Plockanalyser från hösten 2020 visar att avfallet i Stockholmsregionen innehåller 18 viktprocent plast. Plasten ger upphov till 60 % av de CO2-utsläpp som uppstår vid förbränning av avfallet. Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen med 75 % genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.  Allt detta sammantaget innebär att CO2-utsläppen från varje ton avfall som förbränns minskar från ca 400 kg CO2 för osorterat avfall till 100 kg CO2. Dessutom kan vi öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser.

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

• Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material. 
• År 2022 togs 99 041 ton avfall emot, 7 426 ton plast och 1 739 ton metall sorterades ut.
• På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. Vid full produktion kommer vi att kunna sortera ut 45 ton plast/dag.
• Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.
• 1 ton plast motsvarar cirka 2 ton mindre koldioxid i atmosfären.
• Anläggningen gör det möjligt att minska CO2-utsläppen från varje ton avfall som förbränns från ca 400 kg CO2 för osorterat avfall till 100 kg CO2.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>