En plan för framtidens hållbara avfallshantering

Enligt miljöbalken ska alla kommuner i Sverige anta en avfallsplan. SÖRAB-kommunerna har i och med framtagandet av Avfallsplan 2021-2032 för andra gången valt att ta fram en sådan tillsammans, med SÖRAB som samordnande part. Avfallsplan 2021–2032 har tagits fram i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter för framtagande av en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2). Samråd och förankring har integrerats i arbetet med framtagande av planen och har innefattat bland annat kontakter med myndigheter, förtroendevalda och tjänstepersoner inom kommunen, företag, organisationer och invånare.

Om Avfallsplan 2021-2032

Avfallsplanen är ett styrdokument för avfallshanteringen i hela kommunen. Avfallsplan 2021-2032 har tydligt fokus på cirkulär ekonomi.

Målen i avfallsplanen blir styrande för hur kommunerna inom SÖRAB-regionen kommer att arbeta med avfallsfrågor under perioden 2021-2032. Med Avfallsplan 2021–2032 vill kommunerna få ett bredare förhållningssätt till avfallsplanering. Hela kommunen omfattas, alla typer av avfall, samt även produkter som inte blivit avfall än. Avfallsplan 2021-2032 ligger i linje med FNs hållbarhetsmål, generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Fem målområden har valts ut som bedöms vara de viktigaste byggstenarna för en ökad cirkulär hantering av avfall och material.

Syftet med Avfallsplan 2021-2032 är att

Minimera negativ miljö- och klimatpåverkan
Främja hållbara val
Minimera avfallsmängderna
Avfall är rätt sorterat
Kretsloppen är giftfria

Målområden

År 2032 ska det vara lätt att göra rätt. Systemen för att hantera avfall och material ska vara effektiva och enkla att använda för såväl invånare och offentliga verksamheter som företag.

Fem målområden har tagits fram för att föra oss dit. Målområde 1 – 3 utgör grunden av avfallsplanen medan matavfall och nedskräpning lyfts fram i särskild ordning.

1. System efter behov

För att möjliggöra cirkulära system för material och avfall krävs det strategisk planering och en genomtänkt infrastruktur. System som är behovsanpassade och tillgängliga möjliggör att material cirkulerar samt att avfall förebyggs. Det är viktigt att systemen för material- och avfallsflöden är planerade och utformade på ett miljömässigt hållbart sätt så att det blir lätt att göra rätt nu och i framtiden.

2. Avfall förebyggs

Avfallsmängderna minskas genom cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Återanvändning finns tillgängligt för alla och genom att dela, laga, byta och låna produkter minimeras avfallsmängderna och mängden skadliga ämnen i kretsloppet minskar.

3. Material cirkulerar

Avfall är material som hanteras som resurs i ett kretslopp. Genom arbete med utveckling och beteendeförändring ökar återvinningen till fördel för minskade mängder avfall till förbränning och deponering. Giftfria kretslopp är en förutsättning för att material ska cirkulera.

4. Matavfall

Matsvinn förebyggs medan matavfall samlas in separat och hanteras som en resurs. Matsvinn är onödigt matavfall som hade kunnat undvikas om det hanterats annorlunda, så som förvarats annorlunda eller tillagats och ätits. Insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi tas tillvara. Resterna (rötslammet) vid behandling är så rena att de går att återföra till åker eller skogsmark.

5. Skräp och nedskräpning

Skräp är avfall som samlas in i offentlig miljö. Genom att minska mängden skräp som uppstår minimeras även nedskräpningen. Offentliga miljöer, inklusive vatten, är rena, vilket bidrar till minimering av negativ miljöpåverkan och en ökad trygghetskänsla för allmänheten.

Nedladdningsbar version, 5 dokument

Under hösten 2020 antogs Avfallsplan 2021-2032 i alla medverkande kommuners fullmäktige.

Avfallsplan 2021-2032 Bakgrundsdokument.pdf

Avfallsplan 2021-2032 Måldokument.pdf

Avfallsplan 2021-2032 - Periodmålsdokument 2021-2023kument.pdf

Avfallsplan - Periodmålsdokument 2024-2026.pdf

Avfallsplan 2021-2032 Bilagor.pdf

Sorteringsguide

Aktuellt på SÖRAB

Personal på Vallentuna returpark samtalr med kund över Metallcontainern

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Vi på SÖRAB vill ständigt förbättra våra tjänster inom avfall och återvinning. Därför behöver vi din hjälp! Genom att delta i vår kundundersökning kan du dela med dig av dina åsikter om våra bemannade återvinningscentraler, returparker, mobila återvinningscentraler, grovavfallspunkter och returpunkter.

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

Arkiv

Sortera på år

En stor hög med färgglada kläder på ett golv

20 november

Från 2025 ska mer textil återvinnas

Svensk textilkonsumtion släpper ut lika mycket som 850 000 bilresor runt jorden – nu kommer ny lag för ökad cirkularitet

Från och med 2025 införs separat insamling av textilavfall. Det innebär att tusentals ton textilier inte längre ska hamna bland hushållssoporna utan istället kan återvinnas till nytt material. Det kommer att minska belastningen på miljön.

En än större insats för klimatet kan du göra genom att förlänga livslängden på dina kläder och andra textilprodukter.

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning via kommunens insamlingssystem.

Viktigt att tänka på:

• Textilavfallet måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen.

• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter.

Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser. Mycket mer måste lämnas till second hand.

Stora miljövinster

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Lämna textil till insamling när den är utsliten

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

SÖRAB tar redan idag emot textilier för återbruk och återvinning på alla återvinningscentraler, returparker, returpunkter och den mobila ÅVCn och kommer fortsätta med det.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Nya och kommande regler för textil

Från och med 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

15 november

Återbruksdag i Danderyd 30/11

Lördagen den 30 november bjuder Danderyds kommun in till återbruksdag. Som tidigare tillfällen finns den populära BYTiken och bibliotekets bokbytarbord på plats, men inte bara det. I år kan du även träffa representanter från Energi- och klimatrådgivningen, Spiras äppelmusteri, Naturskyddsföreningen och Långängsskolan som alla arbetar med att göra vår värld lite bättre.

Var och när?

Datum och tid: Lördagen den 30 november, klockan 11–15
Plats: Utanför Danderyds bibliotek i Mörby Centrum

Läs mer om eventet på danderyd.se/bytik

15 november

Delta i vår kundundersökning och hjälp oss bli ännu bättre!

Din röst är viktig – vi vill veta vad du tycker för att kunna säkerställa att våra tjänster möter dina behov.

Observera att undersökningen inte gäller de obemannade återvinningsstationerna för förpackningar.

Så här gör du:
Klicka på länken nedan för att komma till undersökningen och svara anonymt på några korta frågor om din senaste upplevelse.

Delta i undersökningen här!

Tack för att du tar dig tid att hjälpa oss bli ännu bättre!

28 september

Internationella Matsvinnsdagen

Den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. En dag som FN instiftat för att uppmärksamma hur mycket mat som slängs i onödan.

Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan, och en betydande del slängs i hushållen. I svenska hushåll slängs 15 kilo ätbar mat per person och år i sopkorgen. Dessutom hälls 18 kilo mat och dryck ut i vasken. Sammanlagt blir det 33 kilo, helt i onödan.

Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet, därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.

Sveriges matsvinn måste minska

Regering har beslutat om att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt. Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta.

Du kan läsa mer om matsvinn och hitta tips på vad du själv kan göra för att minska svinnet på Livsmedelsverkets hemsida.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-12 15:06:06