Mina gamla strumpor vill ingen ha - sant eller falskt?

Svensk textilkonsumtion släpper ut lika mycket som 850 000 bilresor runt jorden – nu kommer ny lag för ökad cirkularitet

Från och med 2025 införs separat insamling av textilavfall. Det innebär att tusentals ton textilier inte längre ska hamna bland hushållssoporna utan istället kan återvinnas till nytt material. Det kommer att minska belastningen på miljön.

En än större insats för klimatet kan du göra genom att förlänga livslängden på dina kläder och andra textilprodukter.

Från 1 januari 2025 blir det obligatoriskt att sortera textilavfall separat från annat avfall. Detta gäller inom hela EU och omfattar både privatpersoner och företag. Det betyder att du inte längre får slänga kläder eller andra textilier i restavfallet – de ska i stället lämnas till återvinning via kommunens insamlingssystem.

Viktigt att tänka på:

• Textilavfallet måste vara rent och inte innehålla några farliga ämnen.

• Det måste också vara torrt, lägg det i en plastpåse och knyt dubbelknut.

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall. När textilavfall samlas in separat kan det återvinnas till nya produkter.

Men förändringen ska också leda till ökad återanvändning. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas, vilket är ett stort slöseri med resurser. Mycket mer måste lämnas till second hand.

Stora miljövinster

Den svenska textilkonsumtionen orsakar i dagsläget över fyra miljoner ton koldioxidutsläpp, vilket motsvarar utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall.

Men du kan göra skillnad:

• Använda dina kläder och andra textilier längre, lufta dem i stället för att tvätta och följ tvättråden.

• Köp begagnat i stället för nytt.

• Lämna textil till insamling när den är utsliten

Tillsammans kan vi minska klimatpåverkan. En ökad cirkulär hantering av textilavfall är en viktig del i denna förändring.

SÖRAB tar redan idag emot textilier för återbruk och återvinning på alla återvinningscentraler, returparker, returpunkter och den mobila ÅVCn och kommer fortsätta med det.

Vad är textilavfall?

Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Här listar vi några exempel för att göra det ännu tydligare:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor.

• Hemtextil: sängkläder, handdukar, dukar, gardiner, filtar och mattor.

• Väskor av textil: handväskor, textilkassar, sminkväskor och fodral.

• Accessoarer av textil: slipsar, näsdukar, hattar och kepsar.

Nya och kommande regler för textil

Från och med 1 januari 2025 gäller krav på att textilavfall ska sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Kommunerna ansvarar för att det samlas in och återvinns.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil. Det betyder att de som tillverkar och säljer textil också ska ansvara för att det samlas in och återanvänds eller återvinns. Sannolikt införs ett sådant ansvar inom några år. Det innebär att producenter måste bygga upp system för att ta hand om textilierna. Kommunerna inväntar därför ett beslut i frågan innan de bygger upp ett mer omfattande system för insamling av textilavfall.

Den 29 september är det internationella matsvinnsdagen. En dag som FN instiftat för att uppmärksamma hur mycket mat som slängs i onödan.

Sveriges matsvinn måste minska

Regering har beslutat om att Sveriges matsvinn ska minska enligt målen i Agenda 2030. Ambitionen är att hålla ännu högre takt. Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket ett pågående regeringsuppdrag för att arbeta med detta.

Du kan läsa mer om matsvinn och hitta tips på vad du själv kan göra för att minska svinnet på Livsmedelsverkets hemsida.